Adrias Final Cup

av Classe Uddgren -

Den första helgen i oktober arrangerades WSK Final Cup på Adriabanan i norra Italien. Inte mindre än tolv svenska förare fanns på plats. Rekord för i år utomlands? I vilket fall gjorde Kristianstads Noah Milell det bästa resultatet, då han blev tvåa i OK-finalen, mindre än en halv sekund efter teamkompisen Karol Basz.

OK

Det var mer kvalitet än kvantitet, då det bara fanns 21 förare i denna klass. Clement Novalak var tidsbäst med 47,065. Noah Milell var sexa med 47,379 och Rasmus Lindh åtta med 47,426.

Tjecken Karol Basz vann kvaltävlingen med två segrar och en inledande tredjeplats. Noah hade två "katastrofer" och Rasmus en, så det slutade med att Rasmus fick starta från åttonde rutan i förfinalen, där Noah stod på den tolfte.

Förfinalen gick bra ur blågul synvinkel. Basz vann igen, men Rasmus gasade upp sig till andra plats, nästan fem sekunder efter, medan Noah tog sig upp till sjätte plats, 8,5 sekunder bakom tjecken.

Karol fortsatte sedan sitt segertåg, men Noah gjorde en fin uppåkning och körde från sjätteplatsen upp i ryggen på tjecken. Endast 0,436 sekunder skilde dem åt. Rasmus däremot hade inget bra race. Han kom i mål som tia, men tjänade tre placeringar på andras bestraffningar och slutade alltså sjua.

OK Junior

Det kom hela 61 förare till detta race. Det blev därmed flera tidskörningsgrupper, där underlaget skiftade så att det blev en saxning av tiderna. Man gick alltså efter placeringarna istället för tiderna. Så Isac Blomqvist, som hade den tredje bästa tiden totalt, fick maka sig ner till femte plats. Hans tid var 48,627 sekunder. Hampus Ericsson rundade på 48,654. Eftersom han bara var 0,067 sekunder efter gruppvinnaren fick han alltså stå på en andraplats i sina kvalstarter.

Precis som Karol Basz dominerade i OK, gjorde fransmannen Victor Martins det i OK Junior. Isac presterade fyra bra kval med serien 5-6-6-2. Ändå räckte det bara till åttonde startrutan i förfinalen. Hampus rad blev 7-5-10-5. Det gav honom 13:e plats totalt.

Det blev två förfinaler, där de 17 främsta från varje gick till final. I den första körde Hampus in på sjätte plats, 5,2 sekunder efter Martins. I den andra gasade Isac friskt och kom in som god två efter David Vidales. Endast 0,545 sekunder skilde dem åt.

För Isac blev det en kort final. Han bröt av okänd orsak på första varvet. Hampus startade från elfte rutan och kom i mål på just elfte plats, 13,2 sekunder efter ettan Marins.

KZ 2

Bara 21 startande varav bara en svensk, Kristianstads mycket tävlingsflitige Axel Bengtsson. På tidskörningen var han 0,656 sekunder efter ettan, vilket bara gav 16:e plats. I kvalen inledde han med 17:e plats men blev sedan tolva och tia i de andra, så totalt stod han i 14:e rutan i förfinalen. Här blev det emellertid bara fyra varv, vilket gav honom 20:e startrutan till finalen. Nu gick det äntligen lite bättre och Axel vinkades av som 14:e man, 21 sekunder efter vinnaren Marco Ardigo.

Mini

Inte mindre än 73 förare ställde upp i denna Junior 60-liknande klass. Hela åtta svenskar deltog. På tidskörningen var Norton Andreasson bäste blågule med 20:e tid. Sedan kom William Karlsson på 38:e plats, Dino Beganovic på 43:e, Oscar Pedersen på 44:e, Theo Wernersson på 46:e, Wilgot Edqvist på 52, Philip Victorsson på 55:e och slutligen Joel Granfors på 67:e plats.

Kvalet innehöll fyra åk per förare. Norton radade upp tre bra resultat samt en miss i sista, så han låg därmed kvar på 20:e plats och var fortfarande bäste svensk. Oscar klättrade till 38:e, Dino till 42:a, Philip till 43:e, medan William rasade till 46:e. Joel hoppade fram till 55:e plats, medan Theo verkade ha all världens problem eller vad sägs om raden 26-24-21-21. Det gav honom 64:e plats. Ingen av svenskarna behövde dock packa ihop, eftersom de 68 främsta fick köra förfinal.

I den första förfinalen hade Philip Victorsson bra snurr på karten och gick in på 16:e plats, vilket räckte för en biljett till finalen. Joel kom in som 23:e man, men fick fem (!) sekunders tillägg för flyttad noskon och förpassades till 28:e plats. Wilgot bröt, när det var tre varv kvar. Han blev därmed 34:a.

I den andra förfinalen blev Dino 17:e och fick således den sista finalbiljetten. William missade precis och gick in på 18:e plats, 1,3 sekunder bakom Dino.

Norton blev än en gång 20:e man i mål, 2,2 efter William. Sedan kom Theo in på 23:e plats, 4,1 sekunder bakom Norton. Oscar däremot verkar aldrig ha startat eller blev han kanske stående på mastervarvet?

En holländsk tjej vid namn Maya Weug i en Topkart tog sedan hem finalen med 34 startande, där Dino Beganovic gasade upp sig till 18:e plats, nära 15 sekunder efter Maya. Philip Victorsson gjorde inte heller bort sig. Han gick in på 24:e plats, 24 sekunder efter Maya.



Claes Uddgren är en av Sveriges mest välmeriterade motorsport journalister, men många år i branshen och har bevakat karting i flera decenier. Classe skriver för Radne Motors räkning denna kolumn, och han har helt fria händer på innehållet i artiklarna.