Efter regn kommer solsken

Mora När MKR besökte den ”nya” förlängda Morabanan, var även Rotax Challenge på plats för årets tredje omgång. Detta innebar att många anlände redan under onsdagen för någon dags extra träning. Men vad möttes de av, jo, regn, regn och åter regn. Blötvädret upphörde inte förrän klockan 12.00 på lördagen. Första racet kördes 12.15.

Dagen blev bara bättre och bättre och det gick efter en stund inte att ha varmare kläder än T-shirt på sig – första tävlingsdagen i år. Tyvärr var det omvänt under söndagen, då det började regna under tidskörningen och sedan inte upphörde förrän sent på eftermiddagen.

Först diskning sedan seger
I Rotax Junior hade Philip Morin en karaktärsbildande dag. Det var ju blött när tidskörningen avhölls och då var han tre tusendels sekund långsammare än Joakim Darbom. Det innebar start från andra rutan med en kort raksträcka fram till en tvär högerkurva. Väl där small det i första kvalet, då det redan gick att köra på slicks. Morin fick hjälp ut i gräset och dessutom William Swärds kart över sig, men de var inte ensamma om eländet. Så gott som alla kom så småningom igång igen, men Philip tappade nästan ett helt varv på kuppen. Han försökte sedan undgå att varvas av den ledande Darbom, men Philip lyckades inte med detta utan blev till slut varvad. Då fick han tyvärr lite hjärnsläpp och började kriga med Darbom, varpå de krockade. Båda kunde fortsätta direkt, men nu hade tävlingsledaren fått nog och hängde ut en mycket svart flagga för Morin, vilket i poänghänseende innebar tre extrapoäng. Så istället för 25 blev det 28 minuspoäng. Darbom grejade segern och fick noll poäng.

Tidsfemman Erik Johansson låg länge tvåa men fick mot slutet ge sig för hemmasonen Axel Frost, som startade från sjätte rutan och antagligen blev sinkad av krocken framför honom. Tidstrean Ebba Grandin var trea från start men också ge sig för Frost. Normalt snabbe Victor Bouveng halkade av vid ett tillfälle och blev stående. Han fick 22 poäng för besväret. Till andra omgången var banan snustorr. Nu lyckades Erik Johansson för ett kort ögonblick ta täten, men Darbom var i högform och återtog snart ledningen. Strax efter blev Johansson attackerad bakifrån och bortknockad, så det blev en 21-poängare för Eriks del. Morin hade emellertid fint flyt och tog sig från 24:e rutan upp till åttonde plats i mål. Bakom Darbom blev det fight om andraplatsen mellan Ida Granegärd och Rebecca Ingerström. Ida var den starkare och nöp andraplatsen före Rebecca och Axel Frost.

En bedrift utfördes av Uddevallas Oskar Hillström. Han var tidssjua, men kom bort i första heatet varpå han plockade 15 man i det andra för att sedan gå i mål som femma. Som vanligt körde man två Rotaxfinaler. Den första gällde MKR, där Darbom och Frost fick starta från första ledet med paret Ingerström och Granegärd i det andra. Emil Bäck, var transponder gick sönder under tidskörningen körde upp sig genom heaten och startade från femte rutan med Ella Petersén bredvid sig. Philip Morin hamnade på 20:e startrutan. Darbom och Frost gjorde bra starter, men Granegärd kom bara tre kurvor innan hon blev vänd. Karten fick sig en smäll i framvagnen så att vänster framhjul kom att peka rakt ut. Därmed var det färdigkört i denna final.

Frost kunde sedan inte stå emot när Emil Bäck kom ångande. Emil hade sådan speed att han till och med tog sig förbi Darbom. Men Joakim kom igen i de absolut sista svängarna och utgångsfarten blev så bra att han kunde passera Bäck en knapp meter före mållinjen. Det var snudd på målfoto som gällde. En mycket tänd Philip Morin med en nu helt perfekt fungerande kart (Kari Prosi hade än en gång hämtats upp från Göteborg) passerade nu 17 kartar på sin väg till tredje plats i mål. Frost fick därmed nöja sig med fjärdeplatsen, närmast följd av Victor Bouveng, som redan på ett tidigt stadie tog sig upp på fjärdeplatsen, där han låg tills Morin ganska enkelt smet förbi. Hillström och Grandin tillhörde också täten vid målgången.

Emil Bäck uppgavs ha släppt ratten med båda händerna när han blev passerad av Darbom. För det skulle han bli utesluten, men domslutet ändrades så småningom till böter. Till sist återstod finalen, som bara gällde Rotaxpoäng. Nu var det inte bara Darbom och Morin som var taggade. Bouveng hade också börjat vädra morgonluft (även om det var sent på eftermiddagen). Hur som helst tog Darbom täten före Morin och Bouveng, varpå Victor körde förbi båda två och tog ledningen, medan den i förfinalen otursförföljde Erik Johansson råkade ut för en (ny?) krock och blev stående.

Än var loppet inte över. Morin gick om Darbom och det gjorde Bäck också. Därmed blev det två tvåmannafighter med Morin mot Bouveng i den första. Men Morins Kosmic gick hur bra som helst. Bouveng hade inte suck att följa med, så efter halva loppet kunde Morin sticka iväg och paradköra till målet som överlägsen etta, medan teamkamraten Bouveng tydligen inte hade samma inställningar, fär han fick snart även ge sig för Emil Bäcks Sodikart. Det blev följaktligen en andra rak andraplats för Emil. Bouveng slutade trea och en lätt besviken Darbom fyra. Han hade inte det rätta fästet för bakhjulen, så antagligen hade man gissat fel på lufttrycket. Frost och Hillström jagade honom hela vägen utan att komma om.

Resten av fältet var långt efter. Sjua till slut blev Ebba Grandin följd av en jagande Ida Granegärd. Ida fick ju starta från 24:e rutan med sin reparerade kart, så hon var nog ganska nöjd med sin åttondeplats.

Samma visa som tidigare i Micro
Ingenting tycks kunna stoppa Södertäljes Linus Lundqvist i Micro. Hans motor har kollats vid tre tillfällen under en månad (bl a av Rakets Leif Radne själv), så ingen ska tro att han har skaffat sig otillåtna hjälpmedel. Nej, med stor talang och med rätt inställningar går det att dominera och det var vad Linus åter gjorde. Han vann tidskörningen och var sedan tämligen ohotad i såväl sina kval som i finalen.

I första gruppens första heat låg Felicia Lindberg länge tvåa, men Samuel Peana var starkare mot slutet och tog över andraplatsen före målgång. Mastertvåan Erik Nygårds låg inledningsvis på tredje plats men blev sedermera fyra med Philip Salveus i hälarna. I gruppens andra åk blev det en väldig fight om andraplatsen bakom omöjlige Lundqvist mellan Peana och Salveus. Philip lyckades till slut pressa sig förbi, men det var hårfint. På behörigt avstånd tog Nygårds en ny fjärdeplats med Felicia Lindberg en bit efter på femteplatsen. Jakob Bälter var tidstvåa och blev därmed master för den andra gruppens första heat. Men mastertvåan Kevin Sjöstrand var ofin nog att smita förbi honom redan i andra kurvan på det ännu blöta underlaget. Julle Ljungdahl lade sig inledningsvis på tredje plats med Hjalmar Sjölin och Anton Strindemark närmast. Sjölin aktade sedan inte för rov utan smet om ledarparet och tog täten, men Sjöstrand och Bälter kom snart tillbaka och skickade ner Sjölin till tredjeplatsen igen. Under racets andra halva fick Bälter upp farten och körde lätt förbi och ifrån Sjöstrand. I det andra heatet blev det omvänd ordning, sedan Sjöstrand ganska tidigt gjorde processen kort med Bälter.

Sjölin höll tredjeplatsen hela vägen, men hotades under andra halvan av Vincent Lassesson, medan Ljungdahl tappade från fjärde till åttonde plats i mål. I finalen stack Linus Lundqvist direkt. Philip Salveus höll andraplatsen men fick bekymmer med snabbstartande Kevin Sjöstrand. Salveus avgjorde den striden till sin fördel och såg länge säker ut på andraplatsen. Men antingen började karten gå långsammare eller också gick de bakomvarandes fortare, för rätt som det var så kom Jakob Bälter flygande och roffade åt sig andraplatsen. Salveus blev således trea och Felicia Lindberg fyra, sedan hon kört förbi Sjöstrand. Peana, Lassesson och Sjölin följde närmast efter.

Fint besök i Sport 2000
Efter att ha betvingat de flesta i SKCC och vid alla större tävlingar på våra sydligaste breddgrader, dök göteborgaren Martin Victorsson överraskande upp i Mora med sin Kosmic. Och det trots att klassen kördes samma dag vid Tom Trana Trophy i just Göteborg. Jag är här för att träna inför söndagens Rotax Max Challenge, erkände Victorsson.

Under tidskörningen var Umeås Mattias Lindqvist snabbast följd av Hedemora-veteranen Sven-Arne Karlsson, medan Victorsson nöjde sig med tredje tid. När det handlade om race blev det en helt annan historia. Martin hade snart kört förbi de andra och vann båda kvalen och finalen, som nu på slicks säkert blev en pärs för de till åldern komna åkarna. I första heatet snurrade Andreas Fredriksson i andra kurvan, men han körde snart upp sig och blev trea efter comebackande Marcus Borgström. Hemmasonen har inte tävlat på tre år och ville nu gärna vara med vid nyinvigningen av banan. Däremot gick det rakt bakåt för tidstvåan Sven-Arne Karlsson, som till slut bara blev sjua. I det blev det omvända förhållanden bakom Victorsson. Fredriksson rasade från en tidig andraplats ner till sjätte, medan Karlsson klättrade från sjunde till andra. Mattias Lindqvist tog tredjeplatsen före Borgström.

I finalen var det rejält varmt och 20 varv att köra. Victorsson var helt obesvärad och lämnade snabbt de andra långt efter sig. Fredriksson tog rygg i början men blev snart passerad av både Karlsson och Lindqvist. Den senare verkade dock tröttna, något som Fredriksson inte gjorde. Andreas är mycket vältränad och hade inga bekymmer med att ta tillbaka tredjeplatsen. Han försökte även köra ifastt och förbi Karlsson, men det lyckades inte riktigt. Torbjörn Claesson höll femte plats tills han fick något fel på karten och bröt. Därmed kunde Borgström säkra femteplatsen trots ivriga attacker från klubbkompisen Börje Holmström.

30 ekipage i Mini
Med 30 förare på plats i Mini blev det bara en grupp. Hemmasonen Oskar Myhr var tidsbäst följd av Max Blom, Moa Dahlman och William Gunnarsson. Det var blött i första heatet, där Myhr stack iväg med Dahlman, Blom och Marcus Gustavsson med sin 85-kubikare. Efter några varv var Gustavsson uppe på andra plats med masteråttan Jonas Carsting i hälarna. Så såg det även ut vid målgången, där de hade sällskap av Max Blom. Det andra heatet körde med slicks.

Nu hade Carsting direkt häng på Myhr och körde om masen redan under första varvet. Sedan körde Jonas ifrån honom, men Oskar slapp åtminstone sällskap bakifrån, då Gustavsson hade svårt att göra sig gällande i det snabbare underlaget. Blom höll tredjeplatsen en stund men dalade sedan ner till tionde. Bakom honom kämpade inledningsvis Teodor Morin och Moa Dahlman. När de krockade och Moa blev stående, passade Emil Skärås och William Gunnarsson på att sticka förbi. Så småningom gjorde Robin Eroglu om bravaden. Oskar Myhr blev finalmaster med Carsting bredvid sig, medan Gunnarsson och Gustavsson startade från andra ledet. Det blev på nytt en fight mellan CRG-paret Myhr och Carsting. Jonas var den hungrigare eller hade kanske bättre inställningar. Han pep i varje fall förbi och tog segern före Oskar. Gunnarsson var trea några varv, men skickades sedan bakåt av förföljarna, så det blev bara tionde plats för William. Först om att avlösa Gunnarsson på tredjeplatsen var Skärås och sedan höll han sig kvar på pallplatsen.

Under dagen hade Nicklas Oscarsson inte gjort så mycket väsen av sig. Han var inte med bland de 20 bästa på tidskörning, inte bättre än elva i heaten, men i finalen började vi känna igen friskusen från Stockholm. Han körde om kartar i parti och minut och nöjde sig inte förrän han var uppe på fjärde plats före Morin, Eroglu och Dahlman.

Friberg omöjlig i Rotax Max
Det kom 42 förare till Rotax Max Challenge i Mora. Bland dem fanns Rasmus Mårthen, som ju numera håller till i banracingens JTCC. Ifjol lånade han en kart och vann i Göteborg. Nu hade också lånat en Tonykart, men hur han än kämpade och mekarna skruvade fick man ingen ordentlig fart på motorn. I gänget fanns nu även de under lördagen ”tränande” Martin Victorsson och Mattias Lindqvist.

Träningen lönade sig verkligen för Victorsson som var trea på tidskörningen efter omöjlige John Friberg och överraskningen Jesper Lindh. Därmed fick Friberg och Victorsson mötas redan i det första blöta heatet. John hade inga problem med astt vinna före Martin. Niklas Björklund fick också till det även om tidskörningen inte gick fullt så bra. Han körde dock upp sig från sjunde till tredje plats i mål. Rasmus Mårthen klättrade samtidigt från åttonde till fjärde plats före sin klubbkompis Oskar Frost, Rasmus Fridell och Börje Holmström. I deras andra framträdande hakade Björklund snabbt på Friberg och följde honom runt under alla varv. Victorsson kom iväg som fyra, men tog sig förbi Frost, som sedermera även passerades av Freddie Carlsson.

Freddie Carlsson kom direkt från en seger dagen före i Göteborg. Träningen körde han på slicks, tidskörningen på nya regndäck, vilka inte fungerade alls, så till racen skruvades regndäcken som han använde i Göteborg på och då gick det genast mycket bättre. Frost blev alltså femma med Mårthen närmast. Sedan följde Sandra Andersson och Rasmus Fridell. Den andra gruppen hade alltså Jesper Lindh som master vid första framträdandet. Bredvid sig hade han Fredrik Carsting och bakom tronade Fredd Eriksson och Erik Blixt. Medan det än en gång gick illa för Roberth Fälth, som var sist en stund, tog Carsting snabbt täten före Jonatan Morin och Simon A-Ö. Bröderna Morins Kosmic-kartar verkade inte trivas i blötvädret och medan Jonatan blev omåkt av Simons Energy, fick lillebror Ludvig Morin dra tillbaka karten ut på banan efter en incident på första varvet. Jesper Lindh återtog ledningen och höll den tills bara den avslutande chikanen återstod. Fredrik lyckade nu med samma bedrift som Darbom gjorde dagen före, nämligen att ta sig igenom så snabbt att han kunde smita förbi Lindh strax före mållinjen. På behörigt avstånd kom Simon A-Ö, J Morin, Fredd Eriksson och Jonas Källström. Jonas måste ha fått ett tillägg, för han flyttades senare ner till elfte plats. Ny sexa blev istället Erik Blixt och sedan kom faktiskt Ludvig Morin, som jagat ifatt kön efter sitt ofrivilliga stopp. Det började torka upp i det andra heatet, där Carsting ledde från start till mål före Simon A-Ö, Fredd Eriksson och Ludvig Morin. Roberth Fälth blev än en gång indragen i någonting och fick snart bryta, liksom Jonas Källström.

Jonatan Morin hamnade på efterkälken i inledningen men avancerade sedan från sjunde till femte plats med Lindh, Mikaela Åhlin och Rasmus Fridell. B-finalen hade 17 deltagare från vilken Erik Brodin, Simon Johansson, Philip Ågren, Elisabeth Nieminen och Mattias Lindqvist tog sig till A-final. Slutåkt var det emellertid för förare som Richard Ottosson, Roberth Fälth och Jonas Källström. A-finalen verkade bli häftig, nu när banan äntligen hade torkat upp. Friberg och Carsting stod i första led, Victorsson och Björklund i andra, Simon A-Ö och Lindh i tredje samt Fredd Eriksson och Jonatan Morin i fjärde. Friberg tog givetvis täten, Victorsson hängde på med gled ut för långt i andra kurvan och skickades snabbt ner till sjunde plats av de hungriga vargarna bakom honom. Carsting tog istället över andraplatsen och följde Friberg till mål.

Ludvig Morin var nia i starten men körde lite ruffigt. Han började med att köra in i sidan på Björklund, som flög åt sidan och därmed passerades av både Morin och Victorsson. Sedan körde Ludvig om sin bror Jonatan, varpå han tacklade Simon A-Ö så att han även kom förbi honom. Men incidenten sinkade Ludvig något, så Jonatan passade på att gå om igen och därmed greja tredjeplatsen före Jonatan, Simon, Rasmus Mårthen och Niklas Björklund. Victorsson rasade några platser på slutet och hamnade på nionde plats efter Oskar Frost och med Sandra Andersson på tionde. Det blev inte roligare för Martin Victorsson i den sista finalen, där både han och Niklas Björklund blev krockoffer och hamnade sist. Martin blev till sist bara 20:e man, medan Niklas tog sig upp till 13:e.

Friberg tog som vanligt täten och stannade där. Det var hans sjätte finalvinst (aavo Talvar räknas inte) av sex möjliga. Jonatan Morin lade sig på andra plats med Carsting trea. Fredrik körde sedan förbi, när hans däck blev snabba, men efter halva loppet gick det bakåt för honom. Man hade chansat fel och fyllt för mycket luft. Så Ludvig Morin, som nu mönsterkörde utan några tacklingar hade inga problem med att jobba sig fram till andraplatsen. Simon A-Ö grabbade fjärdeplatsen, då Jonatan Morin sviktade lite och föll till sjunde plats. I sitt fjärde race för dagen stämde det äntligen för Jesper Zackrisson. Han vara bara elva och tia i kvalen, elva i den första finalen varpå han glatt avancerade fram till en fin femteplats i sista loppet. 

Jesper Lindh tog sjätteplkatsen.

Lars Åsén har jag aldrig hört talas om. En Järfälla-kille som kör Tonykart för Stefan Olssons SODA-team. Tia, 15:e och 17:e plastser i de tre
första racen är ju ingenting som man höjer ögonbrynen för, men åttonde plats i sista finalen ger respekt. Speciellt som han hade Rasmus Mårthen, Mikaela Åhlin och Fredd Eriksson bakom sig.

Tunt i KZ 2
Med större delen av svenska eliten i Göteborg, kom det bara tio tappra själar till Mora. Kul nog var Philip Forsman tillbaka i sin Birel efter att ha kört i 260 km/tim på Sachsenring i Formel 3 förra helgen.

Andreas Sjögren vann tidskörningen före Christoffer Backollas och Forsman. Backollas hade fördelen att stå i racingspåret, varför det inte förvånade mig att han tog starten, men han orkade sedan inte hålla emot när Andreas och Philip kom ångande. Jimmy Lundqvist hakade också på men fick nöja sig med fjärde plats. Nu fick Forsman starta från racingspåret och givetvis var det han som kom först iväg. Trots goda försök från Andreas blev det ingen ändring. Jimmy passerade Christoffer och höll tredjeplatsen tills vänster bakhjul plötsligt bestämde sig för att hoppa av karten.

Till finalen hade banan torkat och då blev det inte längre någon nackdel att stå på pole position, så följaktligen tog Forsman täten direkt. Sjögren hängde på men kom inte heller nu om den erfarne stockholmaren. Simon Lock var för ett kort ögonblick trea men passerades snart av både Backollas och Lundqvist, varpå Simon tappade ännu fler positioner och slutade sjua.

Fem norrlänningar i J60 Junior 60 verkar vara lika populärt i Norrland som i MKR-serien. När man nu kör andra omgången av serien kom hela fem av elva ekipage från Norrland. Och det var norrlänningasrna som dominerade.

Daniel Johansson och Frida Grandin turades om att vinna kvalen, men det var Emil Söderlund som var tidsetta. Lagom till finalen 15.15 tittade solen fram. Alla lade på slicks utom Simon Berg. Det blev ingen lång resa för Simon, om man säger så… Mastern Grandin ledde från start före Zacharias Ingerström och Daniel Johansson, men sedan gick Daniel upp i topp tills Frida på näst sista varvet kunde glida förbi igen och nypa segern. Emil Söderlund var fyra i början men efter att ha kört förbi Ingerström var tredjeplatsen hans. De annars så snabba Ludvig Bogg och Kim Smulter stod inte att känna igen alls, så bäste icke-norrlänning blev Max Rydell.

Nåtfors i splendid isolation
Att rubba på Niclas Nåtfors i Yamaha var inte lätt. De enda som lyckades var klubkompisen Lina Björklund samt Eddie Lundqvist. Niclas var tidsetta före Lina, Gustav Thorsell och Nicole Käller-Dahllöf.

Det var rejält blött i första åket och Caroline Blomberg ramlade av banan direkt, kanske fick hon hjälp? Nåtfors ledde dock från start till mål före Thorsell. Björklund rasade från andra till sjätte plats i starten, men Lina bet ihop och var trea i mål efter att ha satt rejäl press på Thorsell. Nicole blev fyra och Eddie Lundqvist femma. I det andra heatet hängde Lina snabbt på Niclas, men sedan gjorde hon en liten miss och tappade lite fart, varvid Niclas kvickt återtog ledningen för gott. På behörigt avstånd tog Thorsell hem tredjeplatsen före Max Renberg, Lundqvist och Käller-Dahllöf.

Nåtfors och Björklund fick än en gång starta bredvid varandra i finalen. I röran under första varvet såg jag inte vad som hände Lina, men hon kom bort helt och rankades bara som 25:a i resultatlistan.

Nåtfors ledde en stund övertygande, men i det torra väglaget lyckades masterfemman Lundqvist köra ifatt och även passera Nåtfors. Men Niclas gav inte upp så lätt, utan kom tillbaka och hade då Gustav Thorsell i släptåg. Tillsammans lyckades de peta ner Lundqvist till tredje plats och så såg det även ut vid målgång. Axel Niklasson från Lidköping, som på fredagen körde in på femte plats i Göteborgs Tom Trana Trophy, hade också den långa resan upp till Mora, där han belönades med fjärde plats i finalen.

Gävles Tobias Bohlin fanns också med i snacket i början av finalen, men han passerades senare av både Niklasson och Piteås Max Renberg.