Claes Uddgren

Bra Södertäljerace under lördagen

Ett andra event kördes under helgen 30-31 maj i underbart väder på Tuvängen i Södertälje. Det kördes som tidigare två klasser per dag. Skillnaden mot premiären i Kristianstad var att man hade bytt ut KZ mot OK/OK Junior, vilka körde sina fyra kvalheat tillsammans men avslutades med en final för vardera klass.

Södertälje KRC brukar normalt arrangera tävlingarna på Tuvängen, men nu var det Kenneth , som själv agerade starter/målflaggsvinkare. Dessutom hade han plockat ner VM/EM-domaren-tävlingsledaren Bengt Söderberg med dotter från Norsjö, några mil väster om Skellefteå. De körde 80 mil under natten och sov sedan ett par timmar utanför de låsta grindarna till banan. Så Bengt agerade tävlingsledare medan dottern hjälpte till med flaggeriet. Dessutom var Malmöföretaget Scoreit.se på plats för att sköta om resultatgivningen. Man hade även hand om tävlingen i Kristianstad. Så SKRC hade nog bara någon enstaka funktionär på plats plus att man skötte om cafeterian.

Denna varma helg var munskydd inte obligatoriskt utan det räckte med att hålla lite avstånd, vilket respekterades till fullo.

Junior 125

Klassen hade lockat tio deltagare, varav enligt uppgift nio körde med IAME-motorer och en - Junior Jonsson - körde med Rotax. Det var Juniors tredje tävling för i år och med två raka segrar så gick han ut hårt och vann tidskörningen med 38,301 följd av Alxander Spetz på 38,351, Theo Thorszelius på 38,377, Victor Sundberg på 38,488, Viktor Karlsson på 38,934 samt Thyra Larsson, som var sista ekipage att spränga 39-vallen med sina 38,991.

Prick 10.30 brakade fältet iväg från ett ödsligt Tuvängen. Dagens andra klass fick hålla sig undan medan några åskådarbilar blev ivägkörda! 

Junior tog täten direkt, men redan i första tvära högern så smet Theo förbi med Alx trea och Victor S fyra. Detta var upptakten till en hektisk fight, där Junior återtog ledningen bara för att sedan bli passerad av både Theo och Alx. Men Junior hade mer att ge, så han hängde på när Alx stal ledningen från Theo och strax efter smet Junior upp i ledning för andra gången. 

Jag vet inte om Theo fick något problem, för han sackade nämligen en aning och var till slut 2,566 sekunder efter vinnande Junior, som hade Alx endast 0,148 sekunder efter sig. Victor S var nästan ifatt Theo men fick nöja sig med fjärdeplatsen med god marginal till Viktor K och ännu mer till Thyra på sjätteplatsen. Hon i sin tur hade resten av startfältet tätt efter sig, så alla kom i mål inom 13,1 sekunder efter de 14 varven. Man körde dagens samtliga kval efter regeln åtta minuter plus ett varv.

Till det andra heatet ställde man på gammalt vis upp efter första heatets resultat. Nu täppte Junior till lite bättre, så att ingen kunde ta sig förbi honom i de första böjarna. Istället blev det fullt krig mellan Theo och Alx - en fight som Alx sedermera vann. Theo gick alltså över mållinjen som trea, men i den intensiva fighten hade han tryckt in noskonen och med fem sekunders tillägg för detta, så blev Theo nerflyttad till fjärdeplatsen bakom Victor S.

Övriga var långt, långt efter och då speciellt Viktor K, som hade råkat hamna sist i kön. Han försökte mot slutet köra om Jenna Djurström på niondeplatsen, vilket slutade med att de krockade. Så Viktor fick tio sekunders tillägg för ojuste körning och blev nu sist i alla fall. Rafael Theveny från Örebro blev istället femma, men han var hela 12,7 sekunder efter vinnande Junior vid målgången.

Victor Sundberg startade således tredje heatet från tredje rutan och var inte sen att haka på Junior i starten. Men redan under första varvet, så pep Alx förbi och en stund senare gick Theo upp på tredjeplatsen.

Alx lyckades efter en stund snuva Junior på ledningen, men glädjen varade inte länge, för Junior kunde snart återta förstaplatsen för gott. Han fick dessutom lite hjälp av att Theo började attackera Alx. De bytte plats ett par gånger, men det var Alx som till slut tog andraplatsen tätt före Theo och Victor.

Viktor Karlsson fick ånyo finna sig i att ligga sist, men framför honom gjorde Jenna en misslyckad attack på Isak Askhed, vilken därmed tvingades bryta. Jenna kom i mål men diskades i efterskott. Hon hade annars blivit åtta.

Det sista kvalheatet kom att domineras av Junior Jonsson. Theo kom iväg som tvåa, men Alx var snart på honom och attackerade. Strax efter att Theo fallit till tredjeplatsen blev han stående med någon trasig elkomponent.

Så Junior vann ohotad med 0,561 sekunder till Alx, medan Victor blev en avhängd trea efter att ha tappat mark redan i inledningen. Han var till slut sex sekunder efter tätduon med Rafael fyra, ytterligare 4,8 sekunder efter. Och har man sett. Nu krockade Viktor K med Isak, så att båda blev stående på första varvet, medan Elliot Björck efter tre heat lastade sin kart för hemfärd.

Nu återstod endast finalen, som kördes redan 12.40. Junior delade första startledet med Alx, medan Victor S och Theo stod i andra med Rafael och Thyra Larsson i tredje.

Alx hittade det bästa spåret genom de första svängarna med Junior tvåa och Theo med frisk motor på tredje plats. Junior gjorde sedan en taktisk miss när han höll långt till höger i den branta uppförsbacken. Han hoppades väl att Alx skulle gå ut i idealspåret till vänster, men så skedde inte. Därvid förlorade Junior så mycket fart att Theo istället kunde svepa förbi på yttern.

Theos maskin gick mycket bra inledningsvis och han kunde snart avlösa Alx i ledarspåret. När Junior sedan började kriga med Alx om andraplatsen, så fick Theo lite andrum och kunde sticka iväg med 10-15 meters lucka till de andra. På tredje varvet fick Alx ge sig för Juniors attacker, varpå den sistnämnde inledde en febril inhämtning av Theos försprång. Det skulle hinnas med hela 25 varv, så Junior hade gott om tid att hala in Theo, vilket han till slut även gjorde. Alx hängde hela vägen i Juniors bakbåge och hade väl insett att det vore dumt med en tidig attack, vilket kunde innebära att Theo kunde gå loss igen. 

Därmed låg trion hack i häl på varandra när slutfasen inleddes. Junior visade sig än en gång vara den starkaste, så med sin Kosmic-Rotax kunde han ta en tredje rak seger i klassen.

Theo lyckades hålla undan för Alx, men hela trion gick i mål på samma sekund. Synd att inte en stor publik fick se dessa spännande race!

Victor S blev ånyo fyra med Jenna från nionde startrutan femma. Annars låg Rafael femma tills han blev stående efter 16 varv, medan Thyra som ärvde femteplatsen parkerade efter 20 varv. Eftersom det var så spännande i täten, missade jag vad som hände längre bak, så jag har ingen aning om vad som hände Rafael och Thyra.

Senior 125

Sedan juniorerna fått sina priser och åkt hem, klev de 15 seniorerna fram och tränade en stund innan det blev dags för tidskörning. Och har man sett. Precis som i juniorklassen var det en Linköpingsförare med en Rotaxmotor som var snabbast. Det var nämligen Liam Andersson som toppade med 37,419 före Albin Karlsson med 37,596, Simon Billman med 37,652, Lucas Björk med 37,679, Patrik Jansson med 37,693, Rasmus Jansson med 37,715, Vigor Hjorvard med 37,788, STCC-föraren Tomas Engströms son Jonathan med 37,808, hemmasonen Erik Bergstrand med 37,828 följd av Rasboåkarna Carl Runnegård på 37,848 och Casper Jansson på 37,869 sekunder.

15.30 var det dags för det första av de fyra kvalheaten. Liam stack iväg i täten, men en jagande Simon Billman (på hemmaplan) bromsade sig förbi i banans sista kurva, så Simon ledde efter ett varv före Liam, Albin, Patrik och Lucas.

De tre främsta fortsatte att fightas och turas om att leda, ligga tvåa och trea. Men sedan Albin hade tagit hand om ledarskapet för gott och Simon parkerat sig på andraplatsen, verkade Liams ekipage tröttna. Han gled långt ut i en sväng varvid både Lucas och Vigor kunde peta ner Liam till femte plats. Innan målgång hann Vigor stjäla tredjeplatsen från Lucas. 

Rasmus kom också ifatt Liam men hade inte ork nog att ta sig förbi, medan lillbrorsan Casper blev stående efter tio av de 14 varven. Lika illa var det för Patrik och Carl, vilka inte heller fick uppleva målgången.

När andra heatet drog iväg tog Albin täten före Simon, Vigor, Liam och Lucas, som snart gick upp på fjärdeplatsen.

Simon hade inte riktigt samma fart som förföljarna, så han fick snart sträcka vapen när Vigor och Lucas ångade förbi. Liam var fortfarande femma med en uppåkande Carl i hälarna. Lite senare smet klubbkompisen Rasmus förbi och så såg det även ut vid målgången. Men Rasmus hade kört ojuste och dessutom tryckt in nosen, så han flyttades ner från sjätte till nionde plats. Därvid återfick Carl sjätteplatsen före Patrik, medan Casper än en gång tvingades ge upp.

Efter start i det tredje loppet ledde Albin före Lucas, Simon, Vigor, Carl och Liam. Möjligen låg Rasmus med här också. I vilket fall dök Rasmus snart upp på fjärdeplatsen före Simon, som tidigare hade blivit rundad av Vigor.

Lucas var med bra från start och kunde efter några varvs jakt smita förbi Albin, ett scenario som sedan upprepades av Vigor. Tuvängen är ju faktiskt hemmabana för både Lucas och Vigor.

I övrigt stod sig positionerna med Simon femma, Liam sexa, Patrik sjua och Jonathan åtta. Carl, som alltså var med i tätstriden försvann redan efter två körda varv, medan Casper lyckades ta sig upp till tionde plats i sin första målgång.

Lucas tog täten för det sista kvalheatet, men sedan stack Albin förbi och ledde resten av de 14 varven. Lucas och Simon hängde dock på bra men mattades något mot slutet.

Från sin tionde startplats kom Casper stormande och tog sig ända fram till fjärde plats, men han gjorde det uppenbarligen på ett alldeles för bryskt vis, för han tilldömdes tio sekunder i efterskott och petades därmed ner till tolfte plats istället.

Brorsan Rasmus återfick därmed fjärdeplatsen före Vigor, som hade passerats av båda bröderna. Liam fanns också med i faggorna på sjätte plats, medan det var mycket frisk luft innan Patrik klöv mållinjen som sjua med Jonathan i hälarna. Carl var nog inte med alls utan sparade sig till den återstående finalen 17.45.

Inför finalen med 25 varv fick Albin och Lucas stå i första led, Vigor och Simon i andra, Liam och Rasmus i tredje, Patrik och Jonathan i fjärde samt Casper och Erik i femte.

Medan Albin tog hand om ledningen i dagens femte race, så hakade Vigor på direkt och med masterfemman Liam på tredjeplatsen. Sedan följde Simon, Lucas och Casper.

Det blev en intensiv jakt i täten, som slutade med att Vigor på sin hemmaplan till slut kunde manövrera ut Albin och lägga sig först i spår. Och när Vigor Hjorvard väl låg först, så stannade han på den positionen.

Rasmus var snart uppe på tredjeplatsen och började jaga Albin. Det slutade med en krock dem emellan. Jag trodde att Rasmus hade kört på Albin, men det var faktiskt inte så illa. Utan Albin erkände att han gått för hårt in i målböjen med ett varv kvar och att han fick en bredsladd så att Rasmus inte kunde undvika en krock. Och trots att Rasmus sinkades en del av krocken kunde han fortsätta och gå i mål som tvåa med ingen mindre än uppåkande brorsan Casper på tredjeplatsen. Men Casper hade än en gång kört för brutalt och fick inte behålla tredjeplatsen utan flyttades ner till tionde plats efter att ha erhållit tio sekunder extra.

Liam såg i det längsta ut att komma i mål bakom bröderna Jansson, men den efterföljande Lucas Björk hade andra planer. Så på sista varvet lyckades han smita förbi Linköpingsföraren och därmed ta en slutlig pallplats före Liam och uppåkande Carl Runnegård.

Efter sin stoppsladd styrde Albin i mål just bakom Carl, men Albins nos hade fått en törn, vilket bestraffades med fem sekunder och gav honom en slutlig åttondeplats bakom Erik Bergstrand.

Simon Billman var alltså fjärde man i inledningen men sedan rasade han sakta bakåt och blev till slut bara åttonde man med en likaledes kraftlös Patrik Jansson på nionde plats. 


Under den andra dagen på Tuvängen i Södertälje kördes det Junior 60 under förmiddagen och OK/OK Junior under eftermiddagen. J60 och OKJ klarade sig tämligen smärtfritt, men i OK uppstod det mängder av maskinella fel. Viktor Gustafsson från Malmö var dock tämligen felfri och kunde återvända till Skåne med segern i behåll.

Junior 60

Klassen tillhör inte mina favoriter på grund av att det sällan brukar vara fler än 4-5 deltagare vid MKR-tävlingarna i grannskapet. Så när klassen nu dök upp i Södertälje, så tog jag sovmorgon. Men faktum är att det kom hela nio förare till start - måste vara rekord för säjongen.

Oliver Kinnmark har följt i sin storebror Mikael spår och tävlat mycket i Italien. Det har kanske inte varit så framgångsrikt, men det har naturligtvis givit rutin. Tuvängen är nog Olivers hemmaplan. I vilket fall dominerade han tillställningen från tidskörning till final med likaledes utlandsåkande esten Andri Tsikin lika klar tvåa hela vägen. Under tidskörningen kom Oliver ner på 41,974 och Andri på 42,218 tätt följd av Dante Johansson på 42,222.

I de tre första heaten gick tidssexan Sebastian Svensson in på tredje plats med Dante på fjärde plats i två heat och ett brutet. I sista kvalet stack emellertid tidsfyran Albin Gustafsson upp och tog tredjeplatsen. Sebastian blev bara sjua och Dante åtta.

I den 18 varv långa finalen klöv Oliver mållinjen som etta med Andri 0,878 sekunder bakom. Sebbe körde upp sig till tredjeplatsen men var hela 11,6 sekunder efter tätparet. Utan att veta säkert, så gissar jag att Albin och Dante krockade på 13:e varvet. Båda blev stående och Albin dessutom diskad.

OK/OK Junior

Den större klassen hade tolv startande, medan den mindre hade sex deltagare. Viktor Gustafsson från Malmö men tävlande för Kristianstads KK har legat ute i Europa och harvat under åtskilliga år. Det har stundtals gått riktigt bra. Jag tror knappast att han har kört på Tuvängen tidigare, men efter lite träning så kunde han ändå sätta den snabbaste tiden till 35,893 sekunder. Sedan kom Västerås Patrik Jansson, som ju även tävlade under lördagen. Han kom ner på 36,101 följd av Sebastian Hedin på 36,129. Fjärde man var en annan lördagstävlare, nämligen Junior Jonsson, som hade anförtrotts en SODA-Tonykart av Stefan Carlqvist. Pappa "Cykelhandlarn" Lars Jonsson stod dock för motorn och ekipaget kom ner på 36,271 tätt före Casper Jansson på 36.274. Sedan kom ytterligare en internationell åkare, Oscar Pedersen - liksom Casper från Uppsalatrakten - med 36,323. En fjärde dubbeltävlande var Simon Billman på sjunde tid med 36,600 följd av en femte dubbelåkande Albin Karlsson, som inte förmådde krypa under 36,704 på grund av ett trasigt Reedblad.

Den mest långväga gästen var Cecilia Hedqvist, tävlande för Luleå MS. Hon körde inte under lördagen och har nog inte kört på Tuvängen tidigare, så tiden blev bara 36,927. Allra sist både i klassen och totalt kom Norton Andreasson från Nyköping. Redan efter två varv punkterade ett däck och då var det bara att avbryta. Norton skulle sedan få massor av problem under resten av dagen.

Hemmasonen Teodor Ödmark toppade OKJ samt satte tionde bästa tid med 37,425 före nästa hemmaåkare William Dahlin på 37,585. Klasstrea blev Örebros Rafael Theveny på 37,855.

Första heatet kom iväg i utsatt tid 15.30 med Viktor, Sebbe, Patrik och Casper på rad under alla elva varv. Sedan lördagen hade åktiden kapats med två minuter för att försöka undgå varvningar, vilket tyvärr inte räckte.

Simon var en tidig femma före Emil Flygare och Oscar. Emil tog sig så småningom förbi Simon och grejade femteplatsen, medan Oscar blev nedpetad till åttonde av Junior.

Albin Karlssons Reedblad gick sönder igen, men han hankade sig i mål på tionde plats, knappt två sekunder efter Cecilia. Norton fick en ny punktering och bröt efter tre körda varv.

Bland knattarna låg Teo i täten hela vägen och vann till slut med 5,6 sekunder till William. Strax efter kom Rafael som nätt och jämt höll undan för Daniel Varverud.

Andra heatet blev helt annorlunda. Visserligen tog skånske Viktor täten igen före Järfälla-Sebbe samt Patrik, men Casper låg tätt efter och avancerade snabbt, så när Sebbe blåste förbi Viktor, så hängde Casper på. Den sistnämnde, som denna dag inte hade sin bror Rasmus som konkurrent, tog snart över ledningen, men innan loppet var över, hade Sebbe åter lagt sig först och var även etta över mållinjen före Casper, Viktor, Albin och Norton, som nu äntligen fick uppleva en målgång.

Patrik däremot rasade bakåt och blev till slut bara sjua i ryggen på Oscar men före Junior, som i sin tur hade ett par sekunder tillgodo på Cecilia. Simon och Emil försvann på andra varvet. Kanske krockade de?

I juniorgänget var Teo denna gång knappa två sekunder före William, medan Daniel snuvade Rafael på tredjeplatsen med några tiondelar tillgodo.

Tredje loppet såg ett stort man fall med endast tio kartar i mål av de 18. Norton och skåningen Fabian Kvarnevång stod över. I Nortons fall berodde det på trasiga bromsar, medan Kvarnevång verkade ha tävlat färdigt för dagen.

Sebbe blev inte gammal i täten, då mastertrean Viktor snart smet förbi. Bakom dem fick Casper en ofrivillig knuff så att han tappade fart, varvid tätduon kunde sticka iväg. Casper jagade dock ifatt, samtidigt som han lämnade de övriga långt efter sig, men Viktor-Sebbe höll undan till målflaggan.

Oscar gjorde sin hittills bästa insats och följde sin forne klubbkompis i Rasbo, Casper, in i mål, medan Junior inte hade kraft nog att hänga med i svängarna. Emil bröt igen liksom Albin. I den sistnämndes fall var det luftburken som lossnade, då en klämma släppte.

Teo tog sin tredje raka OKJ-seger med William nu drygt tre sekunder efter, medan Rafael lyckades betvinga Daniel med 144 tusendelar och ta tredjeplatsen.

Ett heat återstod. Trion Viktor, Casper och Sebbe höll nämnda ordning från start till mål, medan Albin jagade upp från nionde startrutan till fjärde plats i mål före Patrik, Oscar, Norton, Junior och Emil. Simon och Cecilia krockade och blev stående på tredje varvet.

Teo tog sin fjärde raka OKJ-vinst med William 2,9 sekunder bakom samtidigt som Daniel höll Rafael bakom sig med en halv sekund tillgodo. De sistnämnda var inte långt ifrån att bli varvade, så efter kvalen togs beslut på att OKJ skulle få en egen final. Som ni säker förstår så blev det ett otroligt tradigt race över hela 25 tröstlösa varv utan minsta spänning, där Teo ledde från start till mål och spöade William med 6,2 sekunder. Daniel knep slutligen tredjeplatsen före Rafael.

OK-finalen pågick lika lång tid, vilket innebar att de sju som nådde målet hann avverka 26 varv. Casper överraskade med att lura mastern Viktor på ledningen. Tuvängen är faktiskt konstruerad så att det finns åtminstone två olika spårval i nästan varje kurva, vilket innebär att det blir många omkörningar. Detta bevisade Viktor snart när han återtog ledningen, men i den vevan nöp motorn för Casper, som alltså fick bevittna resten av racet som åskådare. Han var då faktiskt nere på sjunde plats, men det berodde säkert på att motorn var på väg att ge upp.

Sebbe ärvde andraplatsen men verkade ha spillt sitt bästa krut och hade istället fullt sjå med att hålla Oscar bakom sig. Det lyckades men till ingen nytta, då Sebbes noskon hade tryckts in under resans gång. Så Oscar Pedersen utropades till tvåa före Sebbe och Albin, som kom puttrande över mållinjen med en kokande motor.

Patriks kart gav också upp, medan Junior blev omkörd av Simon. Men då flög fan i Junior som på sista varvet tog ett mycket smart spår genom en av de tväraste kurvorna och därmed kom ut före Simon på femteplatsen. Strax efter kom Emil i mål som sjunde och siste man. Cacilia hade då liksom Fabian tagit sin Mats ur skolan och stod över finalen.

Norton Andreasson? Jo, han var som bäst uppe på fjärde plats bakom Oscar, men då gick bromsskivan sönder igen. Han misstänkte att den stora kylaren skymde bromsarna, som därmed inte fick tillräcklig kylning!

.