Claes Uddgren

Max Lindén maxade i DD 2 (RMC 3:5)

Sedan den yngre DD 2-klassen med en artonårsgräns fick tillstånd att köra i Sverige, har det blivit riktigt bra racing. I Eskilstuna fanns åtminstone sju tänkbara segrare. Att vinna var nu inte viktigast utan att istället samla så många poäng som möjligt i de sex racen och tidskörningen, vilka alla var lika viktiga. Rasbos Max Lindén var den som lyckades samla flest poäng trots att han endast vann det sista åket på söndagseftermiddagen.

DD 2

För elva år sedan lämnade Erik Persson, Karlskoga MF, kartingen för att bli racerbilsstjärna. Det har han verkligen lyckats med, Vad sägs om tre VM-titlar i Legends Car och två raka i den svenska "Camarocupen". För ögonblicket tävlar Emil i Porsche Carreracupen i Sverige med en hel del fina resultat. Någon hade nu lurat ner honom i en DD2-kart. När den blöta tidskörningen var över så stod Emil som sensationell etta med tiden 41,435. Han följdes då av Max Lindén på 41,317, David Rehme på 41,321, Felix Sandin på 41,422 och Charlie Andersen på 41,544. Sedan sprängde sig en av de äldre förarna, Jonas Kvarnevång, in på sjätte plats med 41,597 och även Reinis Freijs var snabbare med 41,795 än ungdomarna Hannes Morin på 41,820 och Julle Ljungdahl på 41,832.

Även detta gäng lät våtdäcken sitta kvar till det första heatet. Det passade Emil Persson perfekt. Att köra på blöt bana är nämligen inte alls lika påfrestande för kroppen som på torr bana, något som Emil snart skulle märka.

Emil gjorde nu ett perfekt inledande lopp och släppte aldrig ledningen ifrån sig. Bakom honom kämpade från start David och Max, vilket gjorde att Charlie i ett obevakat ögonblick kunde slinka förbi. Och inte nog med det. Julle, som har kört ett flertal race under sommaren, kom farande från nionde startrutan och körde också om paret David-Max.

Det knuffades ju en del i början och det resulterade i att David tryckte in nosen och fick fem straffsekunder så att han rasade ner från fjärde till sjunde plats. Max fick således flytta upp till fjärde med Felix femma och Jonas sexa. David fick nu Reinis efter sig i listan samt sin egen storebror Joachim Rehme. Dalslänningen Jonathan Karlsson, som tävlar för SMK Västerås, nöp åt sig tionde plats med Hannes elva efter en mindre lyckad inledning.

Till det andra heatet hade alla monterat slicks och det kom att straffa sig direkt för Emil, som i den inledande S-kurvan låste upp bromsarna i det ännu en smula hala väglaget och snurrade i täten för hela fältet. Alla utom Julle lyckades dock undvika att krocka med honom. Emil fick nu en smäll på ett hjul och tvingades därför att bryta. Julle samlade dock ihop sig och jagade vidare från 30:e till 13:e plats i mål. Men han fick nosen intryckt i den ofrivilliga krocken, så med fem sekunder extra blev Julle nu 17:e man.

Racet blev ett envig mellan Charlie och David, där den förstnämnde hela tiden höll undan till seger med 0,237 sekunder.

Efter sitt inledande fiasko gjorde Hannes en formidabel uppåkning från elfte till tredje plats, men det kostade en intryckt nos och ett ras till femte plats. Så ny trea blev Max som hade Felix i hälarna hela vägen.

KS Klippans Fredrik Fransson var 13:e totalt samt trea i Mastersklassen. I det andra åket gick det betydligt bättre. Nu körde den gamle rallyföraren i mål som klassetta och sjua totalt strax efter Jonathan K.

Eftersom den förare som i helgens samtliga 30 race kom först i mål fick starta först i nästa race, så innebar det att Emil nu fick starta allra sist i det tredje åket. Han körde där upp sig till 16:e plats i mål men promoverades upp till 15:e, sedan en framförvarande förare fått ett tidsstraff.

Mastern Charlie släppte ingen inpå sig utan höll undan från start till mål. Max var tvåa iväg men blev sedermera omkörd av både Hannes och Felix, så han fick nöja sig med fjärdeplatsen. Felix gjorde nu sin karriärs kanske bästa lopp när han knyckte andraplatsen från Hannes och var närmare sekunden före över mållinjen, men han var distanserad med 1,626 sekunder av Charlie.

David var femma hela vägen, medan Julle gjorde ett heroiskt åk upp från 17:e till sjätte plats. Det kostade honom en intryckt nos, men han tappade ingen placering, då David ändå var mer än fem sekunder före till målet.

Fredrik höll ånyo undan för åldringarna och var åter sjunde man totalt. Närmast honom i klassen kom Joakim Elander, som var 13:e man totalt.

De tre söndagsracen bjöd på likartat väder och underlag. Charlie var dock inte så glad på morgonen. En bromsslang sprack och gjorde att han ofrivilligt råkade knuffa till en annan förare, vilket kostade honom totalt tio sekunder eftersom även nosen hade tryckts in. Så istället för sjunde plats (med dåliga bromsar) blev han nerflyttad till 14:e plats. Charlie ledde emellertid från start före Max, Julle, Felix, Hannes och David. Sedan smet Julle förbi Max men råkade snurra och blev till slut sexa.

Felix fick snart ge sig för Hannes och David. Medan Hannes sedan jagade vidare mot täten, så körde Felix åter förbi David. När Charlie föll ifrån med sin trasiga kart, så körde först Hannes och sedan även Felix om Max. Så såg det även ut vid målgången med en utvilad Emil uppe på femte plats före Julle och Jesper Zackrisson, som dittills inte hade gjort så mycket väsen av sig.

För oldboyen Fredrik gick det inte alls lika bra. Han föll nämligen från sin sjunde startplats till 17:e i mål och var därmed inte bättre än sexa i klassen, som nu vanns av Joakim Elander.

Av för mig okänd anledning kom Julle inte till start i det femte racet, där Hannes inte var lika stark som tidigare. Först körde David som var tvåa efter starten förbi västerbottningen och sedan gjorde Max om bravaden. Bakifrån kom Charlie flygande med fungerande bromsar. Han kom nästan ifatt Hannes, men vid målflaggan skilde det ändå nästan sju tiondelar.

Felix fick ingen bra start från sitt ytterspår utan föll snabbt ner till fjärde plats och fortsatte sedan kräftgången då både Charlie och Emil med värkande muskler smet förbi. Jesper höll stilen och tog en ny sjundeplats.

Reinis Freijs toppade Mastersklassen, då han gick i mål som tia totalt före Joakim, medan Fredrik avancerade till femteplatsen.

Helgens sjätte och sista race startade 16.20, men avbröts efter några varv av en rödflaggning. Det var gentlemannaföraren Wilhelm Douglas, som på banans troligen farligaste en ställe - en utförslöpa med högerkurva - hade sladdat av banan och landat i det yttre järnräcket. Man fick inte veta hur det gick med Wilhelm, som efter en halvtimme forslades iväg till ett sjukhus. Ambulans fanns på plats och innan den var tillbaka på plats, så att racet kunde fortsätta, hade klockan hunnit bli 17.10. 

David ledde nu från start men blev efter bara ett par varv passerad av Max, som verkade ha väldigt bråttom. Kanske hade han sparat de bästa däcken till sist? David låg länge i hans kölvatten, men mot slutet så slank Hannes förbi och nöp andraplatsen.

Charlie åkte upp och ner från tredje till femte plats och var till slut fjärde man i mål med Emil femma och Felix sexa. Sedan visade det sig att både David och Emil hade sina noskoner på fel plats, så med fem sekunder extra i bagaget, blev de istället tia och elva i det täta fältet. Charlie blev då trea, Felix fyra, Jesper femma och Jonathan sexa, medan Julle från sin köstart körde upp sig till sjunde plats.

Joakim Elander tog hem Masterssegern med en dryg sekund till Fredrik Fransson, som nu återfått sin tidigare speed. Därmed var Rotax Max Challenge över för denna gång, men redan 11 september är det dags igen, då det är Göteborgs KRC som bjuder på en traditionell tävling med två heat och två finaler. Därmed är det även slut på tvådagarsevenemangen.

Det var för övrigt Karlskoga MF som stod för arrangemanget i Eskilstuna med flaggvakter och allt. Det gjorde de bra, även om man glömt att berätta för funktionärerna att stående Micro- och Miniförare inte får skjutas igång igen. Men det var en bagatell i det hela.