Claes Uddgren

Nytt koncept vid Prins Carl-Philips Racingpokal (RMC 1:5)

Det var helt nya tävlingsregler som gällde när Rotax Max Challenge för andra året i rad gästade den nya kartbanan GTR Motorpark i Eskilstuna i tävlingen som heter Prins Carl-Philips Racingpokal. Det var mer racingstuk över det hela. Det goda var att alla förare fick köra inte mindre än sex race istället som brukligt fyra. Och alla racen gav lika poäng, så det sista loppet var inte mer värt än det första.

Dessutom utdelades det även poäng för tidskörningen. Det negativa var att man på racingmanér lät de varvade vara kvar på banan. Det hade nog funkat om banan varit längre eller i varje fall inte så snabb. Genomsnittsfarten för de främsta låg nämligen på cirka 92 km/timmen! De varvade skötte sig tack och lov mycket bra och enda incidenten kom i helgens 30:e och sista heat, där tre förare som skulle varvas krockade. Som tur var hann elitåkarna styra åt sidan och undvika ett större karambolage. 

Rotax Max

Till lördagsmorgonens blöta tidskörning dök 22 förare upp. Bland dem fanns Mathilda Olsson, som dittills i år endast tävlat utomlands och det i IAME European Series förutom ett framträdande i England. Hon hade dock inte glömt hur en Rotaxmotor fungerar, så hon satte omedelbart den bästa tiden längs den 890 meter med 42,058 sekunder. Närmast henne kom det storväxta paret Arvid Rosén från Umeå med 42,123 och stockholmaren Rasmus Fridell med 42,125. Långa eller tunga förare brukar sätta bra tider på våta banor och dessa två killar är över medellängd men absolut inte feta.

Fjärde tid hamnade hos Wilgot Edqvist med 42,241 följd av Felix Jansson tillbaka från sitt mindre lyckade framträdande i OK-SM, där han körde en Birel med IAME-motor. Nu fräste han runt på 42,397. Sedan kom William Blomberg på 42,467, Liam Andersson (i sin Tonykart) på 42,477, Ivan Lenholm på 42,664, Robbie Avidán på 42,732 och tia blev Leo Westlin med 42,788.

Inte förrän 14.20 var det dags för gänget att ge sig ut, fortfarande med regndäcken på. Vädret var mulet och kallt, så banan torkade väldigt sakta. Mathilda gillade uppenbarligen underlaget och med från Skåne uppreste meken Philip Månssons expertråd, så kunde hon leda från start till mål.

Rasmus lade sig på andra plats med Arvid trea, Wille fyra, Liam femma, Robbie sexa och Felix sjua. Så såg det ut efter första rundan av de 19 varven. Sedan blåste Arvid förbi Rasmus för gott, medan Felix kom farande och körde upp sig till fjärdeplatsen före Wille, Liam och William B. Junior Jonsson startade från 13:e rutan efter lite felaktiga inställningar vid tidskörningen. Han körde upp sig till sjunde plats som bäst, men passerades sedan åter av William B och blev därmed åtta. Robbie hade inte de bästa däcken och föll undan till tolfte plats.

Till nästa heat var banan nästan torr, men det blev ändå slicks för de återstående racen. Att det inte var det allra bästa fästet för kalla däck upptäckte Arvid snabbt när han snurrade i första kurvan och då hamnade på sista plats. Han lyckades under de 22 varven köra upp sig till nionde plats.

Mathilda och Rasmus tog åter täten med Felix på tredje plats. Rasmus orkade emellertid inte hålla sin position utan fick finna sig i att bli omåkt av både Felix och Wille E. Rasmus blev även rapporterad för att ha knuffats och fick tio sekunders tillägg och flytt från fjärde till åttonde plats i resultatlistan.

Wille hade uppenbarligen bra snurr på sin motor, som hade preppats av pappa Edqvist och trogne meken Kevin Thor. Han körde nämligen upp sig till förstaplatsen och vann med klara 2,869 sekunder till Felix, som också lyckades spurta förbi Mathilda på slutet.

Med slicks på trivdes Robbie bättre, så han körde upp sig till fjärde plats efter att ha startat från tolfte rutan. Junior vantrivdes inte heller och avancerade från åttonde till femte plats före Marcus Radne. Marcus lyckades inte få till det med däcken under tidskörningen och första heatet och startade därför bara som 13:e man, men sjunde plats i mål som sedan blev sjätte efter Rasmus nerflyttning var han säkert nöjd med. Även William B hamnade före Rasmus i listan.

Tredje racet för dagen blev tämligen odramatiskt med Wille, Mathilda och Felix på rad från start till mål. Nu blev Willes segermarginal 1,973 sekunder.

Så långt hade man knappt märkt Gustav Jonsson från Järfälla. Han var bara elva på tidskörningen, 14:e i första åket och 13:e i det andra. Han hade Fredd Eriksson, som hjälpande hand och det fungerade nu så bra, så Gustav kunde köra upp sig till fjärde plats efter att bland annat ha passerat Arvid, som också var på väg uppåt. Arvid slutade därmed som femma före Robbie och Marcus.

Rasmus startade som åtta och kom i mål som åtta, men var nu less på alltihop, så han klev ur karten direkt efter målgång, lastade och åkte hem för gott. Han hade annars blivit tia eftersom nosen var intryckt. Junior Jonsson kunde nu ha ärvt tiondeplatsen, men även han hade flyttat på nosen och skickades ner till 13:e plats.

Söndagen bjöd på något bättre väder och framförallt en torr bana dagen lång. För Wille Edqvist var det dock ingen bra morgon. Ganska omgående fick han en punktering. Det är oklart om däcket hade börjat läcka redan vid starten, men han blev snabbt passerad av både Mathilda och Felix. Sedan lyckades Wille återta andraplatsen en kort stund innan punkan blev värre. Han sjönk som en sten genom fältet och gav till slut upp efter tio varv, då tolv återstod.

Mathilda lyckades hålla Felix bakom sig under samtliga varv med Arvid som trea. Robbie tog sig fram till fjärde och William B till femte med Gustav sexa. Liam gjorde sitt bästa race, sedan det inledande blötracet och gled in som sjua före Marcus och Junior. Marcus var sjua över mållinjen men hade tryckt in nosen och tappade alltså en position på kuppen. Moa Runesson gjorde också ett bra åk och tog tiondeplatsen.

Till det femte racet fick Wille starta från 20:e rutan. Efter bara tre varv, var han uppe på sjunde plats, om jag räknade rätt. Sedan körde han som en furie och hann upp till tredje plats innan målflaggan viftades. Trots det noterade både Mathilda och Felix bättre varvtider. De krigade loppet igenom och bytte plats flera gånger. Till slut "lät" Mathilda sin teamkompis Felix vinna med 0,364 sekunder. Arvid tog över fjärdeplatsen men blev rejält ifrånåkt. Junior krigade emellertid till sig femteplatsen före Gustav, Marcus och William B.

Sista racet blev en ren uppvisning av Wille, men han hade Felix hängande i baken hela vägen, medan Mathilda cirkulerade som trea sedan hon efter en mindre lyckad start hade lyckats köra upp sig till tredjeplatsen före Arvid, som därefter sakta sjönk bakåt. Junior var femma i inledningen men föll sedan också tillbaka och hamnade på åttonde plats. Först kom Gustav farande och sedan Robbie. Och den senare körde till slut även om Gustav och noterade därmed fjärde plats. Även Marcus hade bra fäste och kunde också smita förbi Arvid och därmed ta sjätteplatsen.

Det mest spännande var när Wille och Felix i slutet av loppet skulle varva en bottentrio, som krigade så hårt att de krockade med varandra. Den åskådande pappan Edqvist höll på att få hjärtsnörp på kuppen, men Wille och Felix gjorde några blixtsnabba manövrer och lyckades undvika att utöka karambolaget. En annan märklighet var att det lagom till slutspurten blev soligt och varmt, men eftersom detta var helgens 30:e och sista race, så var ju inte detta till någon större glädje. 

 Något som jag missade helt ifjol, då jag sällan stannar kvar till prisutdelningen, var att Mathilda Olsson fick en Prinspokal av prinsen själv efter segern i Rotax Max. I år gjorde hon om bravaden och åkte hem med en ny pokal, men nu kom segern efter det att hon hade tagit flest poäng under de sex racen