Claes Uddgren

WSK Open Cup 2:2

Så fort man kört färdigt tidskörning och kval i Open Cup 1, drog man igång Open Cup 2. Den fria träningen hade inletts redan måndagen den 23 november. Samtliga kval var färdiga under fredagen den 27:e, varpå man körde förfinalerna/semifinalerna under lördagen och finalerna under söndagen, som ju turligt bjöd på det varmaste vädret. Norton Andreasson var den lysande stjärnan i svenskgänget genom att bli tvåa i OK-klassen bakom den omöjlige Taylor

KZ 2

Viktor Gustafsson var trea på denna tidskörning som toppades av Stan Pex och Tom Leuillet med Viktor en god trea. Under kvalen gick det mycket bra. Efter raden 2-0-3 var Viktor tvåa efter Pex. I förfinalen körde Viktor över mållinjen endast 0,413 sekunder efter Pex, men i finalen var han "bara" fjärde ekipage i mål.  Tyvärr satt nosen på fel ställe, så efter fem sekunders påbackning blev han bara nia. Stan Pex var än en gång först och tog därmed hem Open Cup före Albanese, van Walsteijn med Leuillet och Viktor båda på 111 poäng, som fyror.

OK

Taylor Barnard är antingen en otroligt bra förare eller också har han en väldigt snabb IAME-motor. Han dominerade nämligen totalt i allt och i finalen som jag såg, drog han bara iväg i täten utan att någon kunde hänga med mer än under de första varven. Norton inledde denna tävling med att sätta elfte tid, medan Caspian Hagman var 21:a. Allra sist på 25:e plats kom andrefavoriten Marcus Amand, som bara hann med två varv innan någonting hände, som förstörde hans chanser.

Under kvalet klättrade Norton upp till tredje plats och fransmannen till sjätte, medan Caspian stannade kvar på sin 21:a plats. I förfinalen stack Taylor iväg som vanligt, medan Norton fick kämpa om positionen bakom engelsmannen. När fältet gick ut på sista varvet, låg Norton fyra. Då passade italienaren Lorenzo Travisanutto på att smita om. Det såg ganska lättvindigt ut, så kanske Norton tyckte att det var bättre att starta finalen från femte rutan än fjärde? Caspian slutade nu som 20:e man.

Finalen återstod och här gjorde Norton sitt kanske livs finaste körning, då han lyckades ta sig fram till andraplatsen bakom den omöjlige Barnard. Han slog därmed Finlands bäste, Tuuka Taponen och Frankrikes bäste, Marcus Amand. Marcus fick dock inte behålla fjärdeplatsen, då han hade fått nosen intryckt. Så det blev sjunde plats istället. Caspian gick nu i mål som 16:e man, men faktum är att endast 16 ekipage nådde mållinjen!

Efter dessa båda tävlingar, som båda avgjordes under söndagen, så ståtar Norton Andreasson som totaltvåa efter Taylor Barnard. Amand blir trea och Taponen fyra. Vilket fint avslut. Caspian blev även nu 21:a.

OK Junior

Sebastian Kinnmark var 32:a på denna tidskörning, som överraskande vanns av dansken Tobias Clausen. Kvalserien togs hem av engelsmannen Arvid Lindblad, medan Sebbe rasade ända ner till 39:e plats. Sedan blev det två semifinaler och i den första lyckades Sebbe smita i mål som 15:e man och säkra en finalbiljett.

Finalen vanns till slut efter en jättefight av norrmannen Martinius Stenshorne. Sebbe tog sig i mål som 29:a, men hade tryckt in nosen och blev därmed placerad på 31:a plats istället.

Mini (60)

Här blev det ombytta roller mot Open Cup 1. Nu var Elliot Kaczynski nämligen bäst av svensktrion på 38:e plats med Oliver Kinnmark på 43:e och Fred Saareks på 51:a av de 61 åkarna. Under kvalet klättrade Oliver upp till 36:e plats, medan Elliot hamnade på 39:e sedan han i sitt sista race tryckt in nosen och därmed bara blivit 24:a i detta åk. Annars var han aldrig sämre än på 14:e plats i de tre övriga racen. För Fred gick det "rakt ner i källaren". Han hamnade nämligen på 58:e plats men fick åtminstone köra i ena semifinalen.

I den första semin startade Elliot från 18:e rutan och tog sig i mål på 17:e plats, vilket var precis vad han behövde för att ta sig till final. I den andra semin blev Oliver också 17:e man, medan Fred fick nöja sig med 27:e plats.

Finalen vanns till slut av en förare med det italienskklingande namnet Tiziano Monza, men han har i varje fall inte licens för någon italiensk klubb. Hans (okända) lands flagga är liksom den polska vit och röd men i omvända färger och det säger mig ingenting. De båda svenskarna startade nu som 33:a och 34:a. När resultatlistan var justerad och klar så hamnade Oliver på 26:e och Elliot på 28:e plats. Det skilde cirka 3,2 sekunder mellan dem över mållinjen.

Totalt vann polacken Maciej Gladysz cupen före Monza och Rene Lammers. Oliver rankades som 36:a, Elliot som 40:a och Fred som delad 41:a.