Tyska kartingmästerskapet består i år av fem deltävling varav en körs i Belgien. Premiären skedde i tyska Kerpen med tre svenskar på plats, vilka tyvärr inte lyckades särskilt bra.

För 32:a gången arrangerades Trofeo Andrea Margutti på South Gardabanan i Italien. Från början hade CIK-FIA tänkt sig en EM-tävling denna helg på samma bana. Därav blev intet, men Marguttiracet kunde genomföras på sedvanligt Corona-test-vis. Man körde KZ, X30 Senior, X30 Junior och Mini 60 med svenska förare i samtliga klasser. Bäst gick det för Douglas Lundberg som slutade trea i KZ.

Den fyra tävlingar långa serien WSK Super Masters avslutades på South Garda i italienska Lonato med ett gäng svenskar på plats. Bäst gick det för Viktor Gustafsson i KZ 2. Han var fjärde man i mål men flyttades ned till nionde plats, sedan man funnit att han hade tryckt in nospartiet. Trots detta blev skånske Viktor serietrea.

Hela tio svenskar ställde upp i WSK:s Euro Series som i år startade med ett race i South Garda, Lonato. Allra bäst gick det för helsingborgaren Douglas Lundberg som med sin Birel blev fyra totalt i KZ 2-finalen, där det gick något sämre för Viktor Gustafsson. I OK-finalen körde Norton Andreasson till sig en åttondeplats, medan glädjande nog alla tre svenskar i Mini 60 gick till final.

Bara en vecka efter WSK Champion Cup på Adriabanan i norra Italien startade WSK sin fyra tävlingar långa serie Super Masters på samma bana med hela 18 svenskar på plats och det trots att flera som deltog den första helgen hade åkt hem. Viktor Gustafsson hörde till dem som stannade i Italien och är i skrivande stund obesegrad i år, då han vann igen i KZ 2. I de övriga tre klasserna gick det tyvärr riktigt dåligt för de blågula deltagarna.

Det blev ju aldrig någon Världsfinal i Rotax Challenge, som skulle ha körts i Portugal i januari. Just då råkade Portugal vara det mest Coronadrabbade landet i Europa. Samma helg hade WSK tänkt köra sin Champion Cup på Adriabanan, men den blev också inställd. En månad senare gick det emellertid att köra tävlingen i norra Italien och då fanns många svenskar på plats. Bland dem återfanns den regerande europamästaren i KZ 2 Viktor Gustafsson. Efter

Så fort man kört färdigt tidskörning och kval i Open Cup 1, drog man igång Open Cup 2. Den fria träningen hade inletts redan måndagen den 23 november. Samtliga kval var färdiga under fredagen den 27:e, varpå man körde förfinalerna/semifinalerna under lördagen och finalerna under söndagen, som ju turligt bjöd på det varmaste vädret. Norton Andreasson var den lysande stjärnan i svenskgänget genom att bli tvåa i OK-klassen bakom den omöjlige Taylor

Norton Andreasson från Nyköping hade ett katastrofalt VM i OK i Portugal, där han bröt i samtliga kvalheat utom det sista där han inte ens var med i. Men när WSK körde sin Open Cup med två deltävlingat (samtidigt!) på Adriabanan i norra Italien gick det mesta Nortons väg och slutade med en andra- och en tredjeplats i de båda finalerna. WSK körde nämligen två tävlingar på en gång som man även gjorde tidigare i år. WSK Open Cup 1:2

Ifjol kördes Trofeo Andrea Margutti på South Garda, men i år blev tävlingen framflyttad mer än ett halvt år pga Corona. Så 12-15 november kördes tävlingen istället i Castelletto på "7 Laghibanan". Fem svenska förare fanns på plats, där Sebastian Kinnmark i OK Junior klarade sig bäst med sjunde plats i finalen.