Claes Uddgren

Saken är Oscar

Senior 125 hade inga konkurrerande evenemang, så till Glimmingebanan anlände 22 förhoppningsfulla åkare. De åkte liksom Junior 125 bara på regndäck under träning, tidskörning och första kvalheatet. Det blev slirigt värre i det andra heatet och till slut efter den torra finalen stod FMCK Borås Oscar Sporer som segrare före klubbkompisen Emil Svensson.

Senior 125

Det var Emil Svensson som lyckades bäst under tidskörningen, där han kunde sätta 1.01,074 minuter. Uddevallas Adam Isaksson var näst bäst på 1.01,168 följd av Bohustjejen Moa Liljendahl på 1.01,542, Uddevallaveteranen Johannes Åberg på 1.01,729, FMCK:s Marcus Sundell på 1.01,870 samt Uddevallas William Emanuelsson på 1.01,981. Normala toppåkare som Oscar Sporer och Lucas Packalén orkade bara med nionde och tionde tid, över en sekund sämre än vinnaren.

Det första blöta racet leddes hela vägen av mastern Emil. Adam och Moa kämpade om andraplatsen, där Moa drog det längsta strået. Marcus var däremot fyra hela vägen. I början låg Marcus bror Jonathan femma, men han fick en rejäl knuff och flög av banan i en nedförsbacke ock kom då att missa tre kurvor. Jonathan körde sedan upp på banan och släppte förbi alla som förlorat på hans oavsiktliga grönbete. Han slapp dock inte tillägg för att nosen hade flyttats. Är osäker på vem syndaren var. Adam fick visserligen tio sekunders tillägg för ojuste körning, men han låg väl framför då?

I vilket fall blev Adam av med sin tredjeplats i mål och skickades bakåt till åttonde istället. Marcus blev därigenom ny trea. Sedan kom Oscar, som nu hade krånglat sig fram från sin nionde startplats. Han följdes av William och Anna Glaerum, som anlände från 13:e startrutan och alltså slutade en fin sexa.

Till det andra racet var det samma startuppställning. Trots att banan fortfarande var bitvis hal, så satte alla (?) på slicks och det straffade sig snart. Redan på första varvets bortre hårnålskurva (där Jonathan hade blivit avskyfflad) fick många släpp och jag tror att det som mest stod sex kartar runt om i periferin. De flesta bröt, däribland Anna.

Veteranen Johannes har nog fler avverkade varv på Glimmingebanan än de flesta, så med den rutinen smet han från sin fjärde startruta fram till ledning! Endast Moa lyckades sedan betvinga honom, men Johannes förlorade senare kampen mot vågen, då den visade på undervikt, vilket renderade honom uteslutning.

Jonathan var nu med i spelet igen och vann en segsliten duell med Oscar om det som skulle bli andraplatsen. På sina slicks trivdes Lucas bättre, så han klev upp från niondeplatsen i första åket till fjärde i det andra. Richard Olsson från åttonde rutan gick in som femma med William sexa.

Emil fick i röran under första varvet sin nos intryckt och det gjorde att han till slut bara rankades som åtta.

Då återstod endast finalen, där Moa hade nöjet att bli master med Oscar bredvid sig. I andra ledet återfanns Emil och William medan tredje ledet ockuperades av Jonathan och Richard. Lucas och Adam fick nöja sig med att starta från fjärde led.

I de flesta söndagsracen var det mastertvåan som tog star

ten och så skedde även nu, då Oscar Sporer slängde sig fram och tog täten, som han sedan aldrig släppte. Moa Liljendahl låg tvåa fram till 20:e och sista varvets kurvor, där Emil Svenssonkom farande och pressade sig förbi. Lite snopet för Moa, men hon hamnade åtminstone på prispallen.

I inledningen låg Jonathan Sundell trea, men han började sedan falla tillbaka och blev till slut bara tolva. Var det en smygpunka eller var motorn felinställd? Detta lämnade vägen fri för Richard Olson, som nu kunde ta över fjärdeplatsen före Lucas Packalén och Kajsa Spangenberg från Uddevalla KK, som dittills inte hade gjort så mycket väsen av sig, medan banan var blöt. Hon var 14:e ekipage på tidskörningen och hade sedan sakta avancerat fram till tionde rutan i finalen. Nu steg Kajsa alltså fram och tog en förnämlig sjätteplats med Anna Glaerum närmast bakom.

Det fina arrangemanget gjorde att allt var över redan 15.40, något som man tackar för med tanke på den långa resvägen hem.